Vad är ångest, oro, osäkerhet och ältande?

Ångest, oro, osäkerhet och ältande kan på olika sätt påverka vår livskvalitet och vårt psykiska välbefinnande, och är också vanliga anledningar till att människor söker psykoterapi. Många upplever att tankarna tar över, en klump i magen, tryck över bröstet eller att kroppen är i ständig beredskap och att det blir svårt att vara fullt närvarande i sitt liv.

Ångest är i grunden en upplevelse av oro, rädsla eller inre spänning, och den är i sig inte något onormalt. Tvärtom är ångest en naturlig och ibland nödvändig del av att vara människa. I lagom doser kan den vara adaptiv och hjälpa oss att uppmärksamma risker, förbereda oss inför utmaningar och fatta genomtänkta beslut. Problem uppstår först när ångesten blir stark, ihållande eller svår att reglera, så att den börjar begränsa vardagen och påverka vår förmåga att fungera i arbete, relationer och andra viktiga livsområden.

När ångest, oro och ältande tar mycket plats kräver det ofta stora mängder tid och energi. Många beskriver en känsla av att vara fast ”i huvudet”, upptagna av tankar och olika strategier för att försöka dämpa obehaget. Dessa strategier kan på kort sikt ge lindring, men leder sällan till verklig förändring. I stället riskerar de att göra oss mer frånvarande, trötta och mindre i kontakt med våra behov. Det kan bli svårt att vila, njuta och verkligen ta in de ögonblick vi befinner oss i.

Inom affektfokuserade terapier, som affektfokuserad terapi (AFT) och ISTDP, ses ångest inte som något diffust eller oförklarligt, utan som en tydlig kroppslig signal. Ångesten uppstår när starka, ofta omedvetna känslor – till exempel ilska, sorg eller längtan efter närhet – aktiveras, men blockeras av psykologiska försvar. När känslorna inte får komma fram tar kroppen över och reagerar med spänning, oro eller obehag. I stället för att enbart försöka bli av med ångesten används den i dessa terapiformer som en vägvisare: ju tydligare ångesten känns, desto närmare är vi de känslor som behöver upplevas och bearbetas.

Vad menar vi då med ångest, oro, osäkerhet och ältande?

Nedan följer några vanliga sökorsaker och begrepp som ofta överlappar varandra:

Ångestrelaterade problem Det är viktigt att skilja mellan ångest som en mänsklig reaktion och ångest som medicinsk diagnos. Inom psykiatrin används begreppet ångest för att beskriva tillstånd där oro, rädsla och kroppsliga symtom blivit så intensiva eller långvariga att de fått egna diagnoser, såsom generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom, social ångest, fobier och hälsoångest. I dessa fall ses ångesten som ett kliniskt problem i sig, ofta påverkat av biologiska faktorer, stress, inlärning och livshändelser. Behandling kan bestå av psykoterapi, och ibland även läkemedel.

Oro Oro är ett tankemönster där mycket tid ägnas åt möjliga framtida problem eller faror, ofta på ett överdrivet eller orealistiskt sätt. Det kan handla om hälsa, relationer, arbete eller ekonomi. Oro fyller i grunden en funktion – genom att tänka igenom olika scenarier försöker hjärnan förbereda oss på det värsta. Problemet är att långvarig oro innebär ett konstant lågintensivt stresspåslag, vilket kan vara mycket energikrävande och i längden leda till utmattning.

Osäkerhet Osäkerhet handlar om att känna sig tveksam eller otrygg inför beslut, framtiden eller den egna förmågan. Denna upplevelse kan skapa ångest och oro eftersom den hänger samman med en känsla av bristande kontroll och tillit till att man klarar av livets utmaningar.

Ältande Ältande innebär att man gång på gång återkommer till samma tankar eller problem utan att komma närmare en lösning. Tankarna används som ett sätt att skapa kontroll och förberedelse, men leder varken till praktiska svar eller känslomässig bearbetning. Ältande kan förstärka negativa känslor och bidra till en upplevelse av fastlåsthet eller hopplöshet. Det är vanligt vid både ångest och depression, ibland som ett symtom och ibland som en bidragande orsak.

För att kunna hjälpa oss själva på ett mer hållbart sätt behöver vi förstå vad dessa symtom bottnar i och vad de försöker signalera. I rimliga mängder är de en del av livet, men när de blir för intensiva eller långvariga kan de leda till psykisk ohälsa eller hindra oss från att göra sådant som egentligen vore bra för oss. Det finns flera verksamma behandlingsformer, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), affektfokuserad psykodynamisk terapi (AFT), mindfulnessbaserade metoder och, i vissa fall, läkemedelsbehandling. Målet är inte bara symtomlindring, utan att skapa ökad förståelse, trygghet och möjlighet till förändring.

Vad är ångest?